nangijaala

 Ligger här nu på sängen o väntar på att killen ska komma hem, MEN jag kan inte slappna av! Eftersom jag inte har pratat med min pappa på ca 3 veckor nu, han har inte ens ringt mig för att höra hur hans dotter mår? Han ringde mig dagen innan min kille skulle åka till USA på affärs resa, jag berättade då att jag låg i världens feber och visst han lät lite orolig men sen dess har han inte hört av sig, FAST han visste att jag var ensam hemma i 2 veckor när killen var borta, nu har det gått 3 veckor sen man hörde ifrån honom?

Försökte ringa honom nu ikväll efter att jag kom hem från träningen, för jag saknar ju honom och vill höra hur det är, vi bor ju trots allt inte alls långt ifrån varandra! men inget svar, jag vet heller inte om han jobbar kväll elr dag den här veckan, nu försökte jag ringa honom igen och det går inte ens signaler fram?

Jag vet också att min pappa känner sig ensam, han har ju bara mig och min bror här, och det är sällan vi hinner höras av! sen saknar han ju släkten och tjejen sin som bor i Latin amerika! UTÅT sett så är pappa världens gladaste, han är känd, alla vet vem han är, han känner nog mer ungdomar än vad jag gör och alla älskar min pappa, men jag VET att min pappa innerst inne inte alls mår bra! Han går till jobbet och sen kommer han hem och där stannar han, sen går han till jobbet igen dagen efter och sådär håller det på. Han är en ensamvarg, gör det mesta själv! Jag vet att han har varit deprimerad och jag har hittat tabletter hos honom, det gjorde ont och han vet att jag vet om det men vi pratar aldrig om det.

Ibland (ofta) kan jag känna mig så världelös, att jag är en dålig dotter / dålig flickvän / dålig syster / dålig vän, jag kan känna att vad jag än gör så kommer jag aldrig kunna passa in på riktigt. & det som gör ont också är att jag vill ju träffa min pappa, men han är ju ändå min pappa, han kan väll förfan höra av sig någon jävla gång han också och höra hur jag mår?kan han sluta bete sig som en barnunge! Min pappa är väldigt ungdomlig av sig, och ibland känns han mer som en  vanlig vän.

Det som också svider i hjärtat är att jag måste ta upp en viktig sak med honom, nu i september så låg jag ju jätte sjuk i 2 veckor med feber och allt, kunde knappt stå på benen, det var när killen var bortrest. Jag var bara hemma, fast inte på helgerna. Därför så kunde jag inte jobba, var tvungen att tacka nej till grymt mycket jobb och förlorade därför pengar, så den här lönen som jag fick nu var jag tvungen att lägga undan sjukt mycket pengar, var tvungen att betala den här hyran och lite andra räkningar, lägga undan pengar till nästa hyra och 2600 kr som jag är tvungen att betala tbx på skatten! det svider. Så nästa månad kommer jag vara fattig eftersom jag knappt jobbat nu i septemer, så då MÅSTE jag fråga honom om jag får låna 2000 kr så jag kan leva nästa månad!

Jag hatar verkligen att be om pengar, det gör jag aldrig, jag frågar aldrig efter pengar, jag har alltid fått klara mig själv, när jag flyttade hemifrån så var det enda jag fick av min pappa ett startpaket från ikea som kostade 1000 kr, sen hade jag bara min 90 säng då och kläder, hade inte ens en tv. Resten skaffade jag själv, jag har alltid tjänat mina egna pengar och aldrig levt på någon annan så det gör ont att jag nu måste be honom om ett lån. Vet att han kommer sucka, men självklart ställa upp, men det är en klump i magen att ens behöva ta den diskussionen..speciellt nu när vi inte ens har hörts av på 3 veckor.

han är säkert besviken på mig, undrar varför jag dragit mig undan? och min pojkvän frågar mig om jag fortfarande tycker om honom, han försöker komma mig nära, visst jag älskar honom, han har funnits i mitt liv i 7. snart 8 år,(inte varit tillsammans så länge, vart till & från, men alltid "vart" med varandra ändå) sen jag var 16 år, men jag känner att jag ändå vill gå vidare, men det är svårt också när vi bor ihop och han är underbar mot mig, han älskar verkligen mig. Sen känner jag press från min bästa vän som vill att vi ska flytta ihop också, så nu har vi pratat om det, elr det har tagits  upp många gånger, att jag och killen ska flytta isär men han vill ju inte det, och nu har det kommit fram till hans föräldrar också, så nu vet dom om det, och såklart så känns det som att jag är det " svarta fåret" som vanligt. Dom kom förbi här igår och bjöd oss på mat och såklart så nämnde min kille det för dom, så jävla typiskt, fast dom tog det bra, men jag satt ju där och skämdes, fast dom är lättsamma så det är bra.

ÄVEN om dom är underbara så vet jag ju  vad dom tycker, dom vill ju inte det, men vad ska man göra? Jag vet inte hur det kommer bli nu faktist, vi får se. MEN det gör ont..det gör det.

ibland vill jag bara ta den enkla vägen ut.

OH, jag är super jävla glad nu! var ner på stan idag med killen och köpte nytt friskis & svettis kort, så har precis varit o tränat nu, körde stenhårt! känns super skönt nu, körde ett medel pass!och jag har inte ätit ett skit nu på hela dagen ^^ men funderar på att kanske ta mig en apelsin nu, det kan jag faktist unna mig! var o handlade idag, köpte hur mycket frukt som helst nu så jag har hemma <3 en jävla bra dag har jag haft.

heja mig

Haft en hemsk vecka. men nu är det slut på den här skiten!IMORGON tar jag över världen igen,ska bege mig ner på stan och köpa nytt friskis/svettis kort, tycker inte att gymet som  vi har tar lika bra som passen, så ska köra både och. Jag känner mig äcklig och fet, men nu är det slut på det.

Jag har föresten haft en galen helg som vanligt,2 dagars blev det.

Fortfarande äcklig och tjock. Jag har verkligen haft en hemsk vecka, skjut mig någon? jag fryser och jag känner paniken växa inom mig, känner mig mer misslyckad än någonsin. Kan jag få den där jävla mensen någon gång så den här skiten kan gå över? och så har jag varit förstoppad också, och det är fan inte alls roligt, och spelar ingen roll vad det är jag stoppar i munnen, jag blir fetare och fetare och uppsvälld.

Har fått in lönen nu inatt iaf, det första jag ska göra imorgon när jag kommer ner på stan är att springa in på apoteket och köpa nya laxerings piller, min vanliga sort. ska trycka i mig 8 stycken, så dom hinner värka i lagom tid innan kvällen. På kvällen ska jag dricka och sen ut och dansa, 2 (kanske 3)av mina beundrare (ingen från min stad) kommer troligen att vara där, faan..jag kommer känna mig fetare än någonsin, nog för att jag skiter i 2 av dom men den 3:e.. han är ändå lite speciell, farligt speciell.

Jag hatar att känna att jag tappat kontrollen, man känner sig så maktlös, så svag, så misslyckad. ändå tycker jag inte jag äter speciellt mycket, blir faktist förvånad, tycker att vissa äter jätte mycket,det dom skriver i sin blogg. Ibland önskar jag att jag också kunde det. Men spelar ingen roll.. jag blir uppsvälld som en jävla ballong jämt.

Jag lider faktist av IBS. det är en "sjukdom" som många i sverige lider av, ena stunden kan man va lös o i nästa hård, gaser  kan förekomma och man ja har problem med magen, man blir uppsvälld fast man kanske har ätit lite bara, det är faktist skit jobbigt, så fort jag har ätit en "liten normal portion mat" så  blir jag jätte tung, däckar oftast på sängen, det är heller inge ovanligt att jag ökar 2-3kg på EN DAG. fattar ni vilket jävla helvete? man känner sig helt drogad och får jätte ont i magen o kan knappt röra sig! så brukar köra med det ibland så min kille förstår verkligen mig nu.. vissa gånger när jag går in på toan för att spy. Men kan ju inte köra på det jämt, men dom gånger vi äter tillsammans, typ en dag under helgen kanske.

Nu ska jag lägga mig, jag känner mig jätte jätte TUNG.


Någon mer föresten som har IBS?

Jag mår inge bra. Innan killen kom hem (i söndags)så gick allt som på räls, sen började jag äta (sö-måndag) för han var så orolig för jag hade gått ner i vikt! och nu kommer jag få min mens när som helst så jag är sugen på allt, små äter hela jävla tiden, och får en sjuk ångest för jag vet att jag gått upp. Nämde det för  en av mina bästa vänner nu ikväll på jobbet, att jag gått upp fan 2 kg, men hon sa att det inte syntes, jag har ju försvunnit tyckte hon, hon sa att personalen också tyckte det, men hon såg mig inte innan helgen, då jag var som smalast, nu känner jag mig fetare än någonsin.

Idag har jag ätit en banan + äpple, sen lite kladdkaka på jobbet, kunde fan inte låta bli, jag som aldrig brukar vara sugen på sån jävla skit. & nu när jag kom hem slank det ner några godisar också.

vad fan håller jag på med? Jag har druckit  2 koppar av mitt special te, det innebär att jag förhoppningsvis ska springa på toa snart. jag väntar o väntar... men det händer fan inte. & mina laxerings piller är slut, jävla helvete. Jag mår fan inge bra nu. Jävla skit vecka.

Jag måste fan skärpa mig nu.. det får fan inte fortsätta såhär!!!

På fredag ska jag ut på krogen, jag kommer känna mig fetast i världen.

Vill bara försvinna, snälla låt mig försvinna för ett tag

Nyss var jag nere på lägsta vikten, nu väger jag mer igen! min pojkvän kom hem idag från usa, det blev såklart mycket känslor och nu har jag redan vräkt i mig pringles och en portion mat. WHY?Men han påpeka iaf att jag blivit så smal ^^ men jag känner mig ju ändå misslyckad, men jag vet att om några dagar är jag tillbaka igen. & det har varit så mycket tankar i huvudet. Jag har ju fått en ny beundrare, som verkligen är underbar, men visst en badboy, vet inte varför men jag har fått många såna efter mig, dom dras alltid till mig såsom jag dras till dom också, och vi får alltid nå speciellt band till varandra men som vanligt har jag svårt att ta åt mig av allt fint som sägs / viskas i mina öron. & han vill träffa mig igen snart, och har bjudit mig till hans stad (grannstad)det var han som kallar mig för pocahontas, det kändes så galet bra när vi sågs, hur han behandla mig, men det gör ont också för jag vet att det aldrig skulle funka mellan oss. & det som gör det mer hett också är att han påminner om ett annat ragg från sthlm, en kille som betydde mycket, men vårat avslut kan jag aldrig glömma och han blev sur på mig,sen tog allt bara slut sådär.

 & dom får en att känna sig som en prinsessa, & att livet bara är så jävla underbart. ett lyckorus som gör mig fri och galen, på riktigt, jag andas.

& jag var föresten ut i fredags, drack massa vin och dansa galet, träffade många beundrare men var  bara en som fastnade, men nu känner jag absolut ingenting, visst han var het men ändå inge speciellt.

Men tillbaka till verkligheten nu och vikten min,imorgon är en ny dag, då jävlar är jag tillbaka igen. Ikväll ska jag mysa med killen och film blir det. Jag fick en super snygg väska av honom också från New york , jag hade saknat honom jätte mycket ändå, hans trygga famn och han underbara sett att se på mig.

Jag har precis spytt upp en jävla massa äcklig galla! Sist när jag skulle köpa min vanliga sort av laxer så fanns inte den inne på just det apoteket, (200 förpackningen)Så då sa hon att jag lika gärna kunde ta en annan sort som var lika bra! 

f y f a n säger jag bara, sen jag jag börja ta dom har jag mått piss, tacka vet ja dulcolax som jag är van att kunna ta 10 stycken utan nå problem och utan biverkningar, jag vet exakt när dom ska verka och dom är bäst tycker jag, men dom här har jag fått sjuka biverkningar av, blivit illamående, sluddrat, nära att svimma, spytt och hemska magsmärtor, fått bett till högre makter om att få leva. Visst, kanske tagit lite för många, står max 4 st på förpackningen men så mycket mer har jag inte tagit!

Nej nej nej.. ALDRIG MER Toilax!

Jag mår bättre nu iallafall, men nu saknar jag min pojkvän som är i USA på affärs resa, saknar hans trygga famn, saknar hur han skrattar och håller om mig, busar och hans sett att se på mig.

Jag saknar någon som verkligen bryr sig på riktigt.

&  har fan knappt gått ner något, har haft sömn problem dom senaste dagarna, förstår inte, jag som aldrig brukar ha problem med det? inatt somnade jag runt 6, natten innan också. SUCK.

Jag kollade upp lite fakta.

Vilka biverkningar kan läkemedlet ge?

Vanliga (mer än 1 patient av 100): Magknip, magsmärtor, illamående.

Mindre vanliga (mindre än 1 patient av 100): Rektalsuspensionen kan ge lokal irritation eller inflammation i ändtarmen.

Sällsynta (mindre än 1 patient av 1000): Hudutslag, kräkningar, allergiska reaktioner såsom nässelutslag eller svullnad av ansikte, läppar, tunga eller svalg, ibland med andnöd eller sväljsvårigheter  (angioödem).

Jaa, lägsta vikten idag! det går bra nu, men varför känns det inte så?Idag så kom en av mina bästa vänner förbi som jag inte träffat på länge, hon kom runt 1 tiden, & såklart hade hon köpt med sig blåbärs bulle!!! Bara jag såg den ville jag springa till toaletten, jag äter a l d r i g sånt! Men den var djävulsk god faktist och superkul och träffa henne, sen skulle hon springa till jobbet och jag sprang till toan, spydde och var på samma vikt som innan efteråt. Därför så har jag straffat mig själv genom att skippa shaken idag, så menyn idag har blivit,

En kopp te
2 små plommon


& jag är inte frisk än, och jag fryser hela jävla tiden,
 & har varit nära att svimma flera gånger idag.

Idag klockan 9: noll noll befann jag mig på gymet, tränade stenhårt i 1,5 h. Så jävla skönt!Blev glad när jag ställde mig på vågen i morse och såg även viktnedgång efter träningen. Känns så skönt att börja veckan med att träna, blev ju ingen träning förra veckan eftersom jag låg sjuk - helt däckad. Är inte helt frisk nu heller men ville inte missa gymtiden idag. Så skönt när man kört stenhårt och sen så till slut så känns det bara så skönt, som om man kan gå hur länge som helst på löpbandet, benen bara rör på sig av sig själv.

Idag så tänkte jag börja med mina shakes, eftersom jag har hur mycket som helst hemma. Så om jag följer min meny idag så kommer den se ut såhär,

1 shake.
kanske 1 äpple ?
2 små plommon?
mitt special te (rensar)

Tog även ett piller imorse innan träningen. Min killes mamma kom förbi igår med 2 kassar med äpplen & plommon så det var gulligt. Ska köra på stenhårt nu i veckan, nu fryser jag som fan så ska dricka lite te.

Vaknade halv 4 idag, längesen jag sov så länge. Men jag behövde väl ta igen allt. Haft ångest hela kvällen, kände paniken växa inom mig, har saknat allt och alla. Känner mig ensam och äcklig.Fick nå ryck och ställde mig och laga mat, vilket jag inte gjort på x antal månader? jag åt ensam och  njöt inte en sekund av det, sen spydde jag och spydde.

Känner mig så ensam, många gånger så vill jag bara ge upp och sluta, säga hejdå till världen, skulle någon ens bry sig? så känns det, jag har alltid gått genom livet ensam och jag kan inte säga en enda person i mitt liv nu som verkligen kan förstå mig, på r i k t i g t. & min såkallade familj? har bara min bror och pappa här, alla bor i samma område, jag träffar nästan aldrig min pappa, sällan i tlfn också, och min lillebror?han har man inte hört av på  tja, kanske 2 månader?Sist sågs vi på krogen & då pussade han mig på kinden & sa att han älskade mig? eeh jaha? kan han inte bara säga det i nyktert tillstånd någon gång?

Jag vet inte vad det är med mig, men jag söker ständigt efter en kick, som får mig att känna att jag lever och kan njuta på riktigt, och jag har alla mina hemligheter. Vissa saker vet ingen. Ibland så kommer min impulsiva sida fram då jag känner att jag vill ta över världen och jag känner mig så jävla bra och lever verkligen ut varje sekund, sen så när det är över och vardagen kommer så deppar jag ihop, biter ihop, jobbar och bara är för att sedan gå och vänta och längta efter nya äventyr, och ibland kan jag bara försvinna, inte höra av mig till någon, och det är så skönt att bara kunna få andas ut, bara vara och sen komma tillbaka när man är på topp igen, redo att möta världen som sagt.

Jag tänker inte ge upp min dröm nu, jag ska uppfylla den, jag ska dit. jag lovar er och mig själv det. Helst skulle jag bara vilja flytta också, till en ny stad, se nya ansikten och det ska jag göra också. Jag vill uppleva nya saker och börja med mitt nya liv.

Men vi ska klara det här, visst ska vi?! Jag läser många bloggar och ni peppar mig så otroligt mycket. Vi ska fan fixa det här nu.

vill spy, men ska inte


Igår var en galen kväll. Först på dagen så sprang jag ju på stan med bästis, & hon skulle med mig hem direkt efter stan för att vi skulle fixa oss tillsammans innan festen,så ja jag undkom inte alls maten, det blev en Subway macka på stan, grovt bröd med tonfisk. Blev så sjukt mätt av den! Sen väl på festen så var det jätte trevligt, det var ju 25 års fest, så det bjöds på mat (latin amerikanska piroger) och pasta sallad / snacks i mängder och bål, Men jag åt ingenting utan höll mig till bålen + det jag själv hade mig & dricka. Blev en hel del alkohol, sen när vi skulle in på krogen så tyckte vakten tydligen att jag såg för full ut?? & att jag skulle vänta en stund och sen gå in. Jävla vakt jävel, han tyckte jag vingla när jag gick? Men då kan han ju själv testa att gå rakt i  världens högsta klackar på fyllan ??!!

Iallafall så ringde min nya beundrare & hans gäng, så jag sket i krogen efter 2:a försöket med att komma in så åkte jag hem till grabbarna istället, jag & 5 killar..vi hade så jävla roligt, jag  var ju värsta party dans sugen så jag tvingade dom att sätta på reggeaton och dansa med mig;)

Fick inte mkt sömn inatt eftersom jag inte var hemma, kom hem runt halv 8 i morse och sov några timmar o sen kom bästis förbi och vi har legat på sängen halva dagen & snackat om gårdagen som var helt galen och allt.

& jag har inte ätit mat men pga av mackan igår och alkoholen och även chips som slank ner idag så har jag gått upp i vikt. Det känns tungt, jävligt tungt. Men ligger ändå på en någolunda vikt idag men det är iallafall mer än igår.

Funderar på att köra flytande nu framöver och någon enstaka frukt. Jag har massa shakes, ja hur mkt som helst, olika sorter hemma som jag måste använda. Ska nog köra en shake imorn och så mitt special te som vanligt.

Tänk framåt nu, inte bakåt.

JAA! lägsta vikten på braaaa länge, oj vad jag har längtat, det betyder att imorgon kommer vågen visa bra siffror om jag nu fortsätter i samma bana! Men nu är det såhär att jag ska festa ikväll, ska på en kill kompis 25 års fest, han har hyrt lokal och det kommer bli sjukt mycket folk. Så jag måste äta något innan, men vad? kanske ska ta 2 hårdbröd mackor med tomat på?& ett glas ljuice utan tillsatt socker?

Sen ska vi iallafall ut på krogen och jag ska dansa som bara den, jag älskar verkligen känslan av att dansa, du släpper liksom allt, alla känslor, allt som känns tungt, du bara dansar och total njuter, det är helt underbart! & eftersom jag  dansar helt galet (rör mig mycket) så brukar vågen oftast alltid visa viktnedgång dagen efter.

Nu ska jag ner på stan med bästis, ska på systemet och köpa present och så ska jag leta efter nå snygga knä strumpor.

Jag tog en paus, en paus från allt och mig själv.

Det tog hårt det där på mig med soppan när jag såg att jag ökade i vikt elr stod still, även om jag inte har bloggat på länge nu så har min kamp fortsatt, jag har är inte en sån som lägger av bara sådär, & dom gånger jag faller, vilket är sällan, (hetsar) så tar det jävligt hårt på mig. Men nu är jag tillbaka och det går skitbra faktist.

Min pojkvän reste utomlands nu i måndags (affärs resa) och själv tycker jag det är ett perfekt tillfälle att ge allt nu, och det går bra. Jag har legat sjuk nu hela veckan, knappt ätit elr något, levt på ljuice mest, har inte varit hungig heller. Men förra veckan, i Torsdags så fick min vän för sig att vi skulle festa lite bara sådär, och jag hade inte ätit på hela dagen och sen började vi dricka, och efter FYRA ÖL gick jag på toaletten, kände mig helt yr, spydde och spydde, PÅ 4 ÖL. Vi skulle hem till min polares granne sen, dom väntade på oss, men vi gick hem till henne, hon gjorde en macka åt mig och efter 1 tugga däckade jag, helt borta. Vaknade upp dagen efter så jävla bakis.

Sen låg jag bakis hela dagen, min kille tvinga mig och äta och jag ville inte riskera att samma sak skulle upprepas för vi skulle festa igen på kvällen. Och på tjejfesten på kvällen så var det stora samtalet ute på balkongen "ätstörningar" såklart så drog min polare som var med mig kvällen innan upp det och påpeka att jag har grova ätstörningar, när jag då sa att jag mår hur bra som helst, och inte som jag gjorde när jag vägde 25 kg mer så sa hon att det trodde hon inte på, och sen när börja hon veta hur JAG känner ?
(hon syftade då på att visst kroppsligt så mår jag mkt bättre men inte själsligt, det med att räkna kcal o sånt hela tiden tar på psyket)MEN den tjejen har aldrig befunnit sig i min situation och  vet man inte vad man pratar om så kan man lika gärna vara tyst!

Klart som fan att jag mår mycket bättre nu med mig själv, vill aldrig väga så mycket igen, det var också en deppig period jag hade då jag ökade så mkt i vikt. Och visst, det är inte kul med ångesten man har över allt man stoppar i sig, och känslan man får när man hetsar och sen bara vill gå och dö, men nog fan mår jag bättre nu än då.

& på krogen träffade jag 3 bekanta som kom fram till mig olika gånger och sa att jag var så jävla snygg och att jag blivit så smal! Visst blev väl glad men inte super glad. När ska jag lära mig att ta emot komplimanger ?

Fick en beundrare den kvällen iallafall, så jävla het. Jag hängde med dom dagen efter, jag och 5 killar, vi hade så jävla kul, dom är inte från min stad, och det var så kul att få skratta, skratta på riktigt, det var som vi kännt varandra i hundra år och blev barn på nytt. Han kallar mig föresten för pocahontas, haha.

Iallafall, igår natt så vaknade jag upp av världens kramper,(för många laxerings piller kanske?) bad till någon där uppe om att få fortsätta leva, sen på dagen kom bästis förbi.. hela dagen gick, sen blev hon hungrig och ville gå och köpa mat, när jag gick med på det så reste jag mig upp och  började smått hyperventilera, blev helt yr och svimfärdig och var nära att spy, sen väl inne på pizzerian kunde jag först inte äta, mådde skit illa, såg inte klart och började mummla. Efter ett tag gick det över men läskigt var det. Men det var nog för att det var första dagen jag var uppe på benen eftersom jag legat helt däckad hela veckan, så jävla sjuk. Iallafall, åt jag lite av kebaben sen gick jag hem och spydde upp allt.

& sen förra veckan var jag på apoteket och skulle köpa laxerings medel och då hade dom inte dom jag brukar använda så hon gav mig nå andra som jag aldrig provat, och visst jag tog kanske lite för många och fick världens biverkningar av det, så nu är jag skit försiktig med dom. men men.. Det går iallafall jävligt bra för mig nu.

Har inte ätit ett skit idag, knappt druckit heller, så skönt.

ska uppdatera oftare nu.