nangijaala

 & jag är påväg tillbaka, känns förbannat skönt. är dock sjuk men det hindrade mig inte från att dra till gymet i morse. Vi har nämligen gym & bastu här där vi bor som man får boka, så jag & min kille drog dit. var så skönt när man gick där på löpbandet och sen körde styrka. Fick även min nya mp3 idag också så har fixat skit bra musik nu så jag är jätte taggad. Det var lite läskigt det där som hände i helgen, att jag var helt jävla borta. och straffet som jag fick var några kg´s viktuppgång = ett helvete. min mage har varit uppsvälld och jag har nästan vart spy färdig varje dag, men nu är jag påväg tillbaka igen.

jag ska klara det. jag har gett mig fan på att jag ska.

okej. vad ska man säga? blanda ALDRIG  piller /  & ipren ( & när du har mens) & alkohol. jag var på fest igår med gamla vänner. jag hade tagit 1 piller på morgonen och tänkte att det inte alls var speciellt farligt. skulle ju inte dricka förens sent på kvällen. sen åt jag lite max mat som min kille köpt, spydde upp allt sen så jag var lagom tom till festen.

Allt var skitbra fram tills ungefär halv 12, då jag skulle gå på toaletten, var helt yr och försökte spy. helt jävla borta var jag, så mina vänner blev ju oroliga. & jag hade BARA druckit 4-5 öl liksom? så dom ringde min kille, och sen beställde dom taxi till mig. var helt jävla borta. kravla mig uppför trappan så min kille fick klä av mig och bädda ner mig. och OJ, vad han har skällt på mig angående mina piller, han hotade med att att han hade slängt bort dom, men han VET att jag skulle bli tokig om han skulle göra det.

Han har gömt dom i köket, längst upp dit jag INTE når. men han berättade ju det som tur var, så jag är glad=) men jag säger bara en sak, ALDRIG mer piller och alkohol.

har vart bakis hela dagen och käkat som en gris. kände mig uppsvälld i början, däckade efter maten, men nu är det bra igen, har tagit laxer också så det ska väl värka snart, hoppas jag. imorn ska jag träna iaf. bort med all skit nu.

Var uppe på sjukhuset idag hos läkaren, tog blodtryck igen & så cellprover & sånt. blodtrycket visade som förut,  jag tjuvkikade lite den här gången & det var lika som för ett tag sen, det såg bra ut, på gränsen till för lågt men det tyckte hon tydligen bara var bra sa hon förra gången  & så fråga hon då om jag brukade bli yr ibland och känna mig svimfärdig. Har jobbat idag också, dagen har väl vart okej om man säger så,  allt jag stoppar i munnen medför ju en jävla ångest, vad det än är, men jag måste försöka att inte sätta så stor press på mig själv. nu på kvällen när jag sluta så kom min polare som också jobbar där, hon skulle jobba natt och när hon såg mig så utbrister hon, " shiit, jävlar vad smaaal du har blivit!" & då kan jag också påpeka att jag hade enskit stor stickad tröja på mig & en tunn jacka över det. men det såg väl säkert bara så ut för att jag hade mina hög klackade stövlar på mig. skulle jag ta av mig dom så skulle det inte synas ett jävla skit.

har laxerat massor igen nu. kan inte låta bli. vill bli av med allt. jag hatar min kropp, som fan. det enda jag är nöjd med är mina ögon, folk ska alltid påpeka hur fina dom är & mina läppar, stora och så. allt annat är fult som fan. jag kan verkligen aldrig ta  åt mig av komplimanger, har aldrig kunnat gjort det, på riktigt, ändå tror folk att man har bra självförtroende & allt. sen en annan sak, det där med jeans, när jag blir smal ska jag köpa mig ett par snygga jeans, har faktist så jävla svårt för det, för jag tycker det är så fult när man är tjock & har jeans, kan inte råför det, har alltid tyckt det bara.

& när killar ger mig uppmärksamhet så kan jag verkligen inte ta åt mig, visst jag känner mig het & så, men innerst inne så tar jag inte åt mig. på allvar. har endel beundrare nu efter mig, men vet inte vad det är, dom hör av sig, jag är glad o trevlig och vet faktist inte vad det är för dom fastnar liksom, hör av sig mer och mer, speciellt nu helt plötsligt. jag fattar inte, sen blir dom sura när man drar sig undan? men det är bara för att jag inte släpper in vem som helst på livet och jag känner mig inte direkt attraktiv heller. men.. det finns en speciell kille, han är helt underbar.. o så klart bor han hur långt som helst från mig. & jag har ju kille, men känslorna från min sida har svalnat för länge länge sen, och det vet han också. men älskar honom också.

men klarar inte av vissa saker, bröt ihop för några dagar sen, jag hade tagit EN macka av honom (han hade betalat för dom) & när han såg det sen så blev det ett jävla liv för det. jag började stor tjuta. kan man ha en snålare kille liksom? jämt om jag köper vad som helst, spelar ingen roll vad det är, jag bjuder alltid med mig till allt & alla, även om det var för mina sista pengar. vi är så jävla olika. jag visste inte vart jag skulle ta vägen, det var liksom droppen + att jag typ fått mensen nu så vart extra känslig nu hela veckan, sen som en ät störd människa så tar man ALLT så jävla personligt, hur som helst så ringde jag min pappa och böla som fan.

skillnad om jag käka upp hans mat, men jag äter aldrig, och när jag väl tar EN macka så får jag skit för det ? ändå tjatar han på mig att jag ska äta, och han ser mer än nöjd ut när han "göder" mig som han själv säger. jag har inte glömt dom ggr förr för några år sedan när jag vägde som mest och vi satt och käka och han alltid komentera vad jag åt, och om jag VERKLIGEN skulle äta allt det där? och bla bla.. han kanske tror jag glömt det, nej fan heller.

jag vill bara gå vidare känns det som, men det är svårt också.

Gårdagen var inte så farlig  som jag först trodde. Jag har hållt en jämn & stabil kurva nu i veckan. ska verkligen inte klaga. tror att det är pga mina älskade piller. idag så har jag varit med min bästa vän. har gått lite överallt & sen blev det staden, lite shopping & sånt. Sen ville hon absolut äta, så vi gick runt & kolla, sen stanna vi inne på Mc donalds, och jag vela fram & tillbaka om jag skulle köpa något elr inte. Hon ville ha big tastey ( 150 g) meny. hur orkar man äta en sån stor? Hur som helst så stod vi där inne hur länge som helst och jag LYCKADES avstyra det hela. Hon köpte någon hamburgare som hon skulle ta med hem och jag köpte ingenting.

 När jag kom hem nu på kvällen så har jag ätit några tsk keso med kanel & några enstaka godisar, som jag sen försökte spy upp vilket inte alls gick direkt bra. I morse visade vågen iaf 53, 9. äntligen 3:an igen, men nu är det nog några hg mer, men jag tänker inte stressa på det hela, för då vet jag att jag sabbar allt, jag orkar verkligen inte falla en gång till.

annars så har  dagen sett ut,

1 shake
1 banan
1 liten mandarin
1 litet päron
pepsi max.
 några tsk keso
& 3 godis bitar

 ser mkt  ut nu när jag ser det framför mig på skärmen men samtidigt så har jag ju varit ute och gått hur många timmar som helst. & så ska jag få mensen vilken dag som helst,

föresten, är sugen på att testa på sushi, någon som smakat ? är det gott ? jag vill testa det, men är så jävla feg. nej, nu ska jag kolla på sex & the city.

& en annan sak, jag hatar verkligen provhytter, man ser varenda jävla del på kroppen, varför blir man alltid så jävla deppig när man ska prova kläder ? fan vad jag hatar min kropp. & ändå har man många beundrare efter sig, jag förstår verkligen  INTE vad dom ser hos mig....

Detta är min sanning, känns som jag är flera olika personer. Min absolut största hemlighet är att jag har levt med äs så länge jag kan minnas, det hela började när jag var 2 år och min mamma dog utomlands, jag kom tillbaka till sverige & utvecklade redan då Bulimi. Vilket jag själv förnekade ända fram tills jag blev 7-8 år. Bodde då i en fosterfamilj som verkade sååå bra utåt. men det var ett helvete. jag har alltid pendlat upp & ner. ingen känner igen mig från korten, från år till år är jag antingen mullig elr pinn smal. Dom sa att jag var tjock och tvingade alla barnen att banta, jag var då 7 år gammal, dom vägde och mätte oss varje vecka, hade man gått ner i vikt så fick man massa beröm och gåvor.alla barnen tävlade om vem som gick ner mest. & jag rasade såklart i vikt. Detta pågick i 3 år. Skol syster kallade in mig och påpekade mitt viktras men jag sa att jag bara varit sjuk. Iaf så rymde jag tillslut därifrån och kom bort från skiten. Jag kom tillbaka till barnhemmet jag bodde på innan.

..men då blev det helt motsatt istället, jag fick ju äta allt, så det blev mängder av allt istället tills dom påpekade att jag borde tänka på vad jag åt och då vände det IGEN, jag började svälta mig själv, tränade som en tok, både dans,  basket och step up/ aerobics flera ggr i veckan, slutade gå till matsalen och såg till att bli vegeterian, blev kallad till skolsyster igen som påpekade att jag inte gick upp. Dom upptäcke att jag inte åt och var trött jämt så personalen där jag bodde började köpa massa vitaminer och tillslut hotade dom med att följa med till skolan och sitta med mig om jag inte åt mat. Sen kom gymnasiet och jag flyttade till en ny stad, till min pappa som jag inte riktigt kände,  allt blev katastrof, jag var alltid ute och festa och han & jag kom inte alls överens,  varje gång vi bråkade fick jag höra vilken skit jag var och att allt var mitt fel, jag blev deppig och började äta och äta. Skolan funkade helt okej & ingen påpekade min vikt uppgång, jag var ju skapligt populär med många vänner & snygg pojkvän m.m. maten blev min drog & sen kom studenten och allt det blev vändpunkten, jag såg mig själv på kort från kryssningen o avslutningen och jag började stor gråta. var det där verkligen jag ?

varför påpekade ingen? varför vågade ingen erkänna att jag var stor? Fast jag vägde närmare 30 kg mer så tänkte jag ändå som en ana/mia. så sjukt. Jag bestämde mig en gång för alla att nu fick det fan vara nog, det var aldrig jag & jag har klarat det och jag är så jävla glad över det. men det har varit en helvetes jävla resa, många fall på fall, många lögner, man har fått offrat så mycket, men ändå ser jag det som att det var värt alltihop.

Jag vet faktist inte vem jag är utan min ätstörning, för jag  har alltid haft det med mig genom livet. För mig började det när jag var 7 år, men jag har fått höra att det var redan när min mamma dog vid 2 års ålder jag utvecklade det. jag tänker på det varenda dag & jag kan inte minnas en enda dag jag inte tänkt på det i mitt liv. &  har jag kommit såhär långt nu så vet jag att det går, även om man faller gång på gång, det är  bara att resa sig upp & slicka sina sår. vem vill inte vara vacker & smal?

--

& att man får så jävla mycket uppmärksamhet nu när man har rasat och blivit smalare, det skrämmer mig lite. jag är ingen sån som släpper in vem som helst i mitt liv, jag väljer noga ut dom som jag anser som speciella, & ja, jag lever mitt dubbel liv, jag har valt det här, och jag trivs bra med det också även om jag bara vill ge upp allting ibland, hoppa rätt utför ett stup och bara finna friheten själv. & innerst inne så vet jag att jag aldrig kommer bli riktigt nöjd med hur jag ser ut och det är ledsamt. För när jag går där på gatan, förbi ett skyltfönster så vill jag bara gråta, se mina tjocka ben dallra & när folk påpekar att man blivit så smal så kommer man aldrig kunna tro på dom på riktigt.

mitt liv & mina hemligheter.



& idag ?

Ja, jag föll igen,  kunde inte sova inatt, allt jag tänkte på var min vikt och vad jag skulle göra när jag gått ner och massa jävla tankar som vägrade låta mig sova. & min pojkvän gjorde inte det hela bättre heller, lät som fan hela tiden så till slut skrek jag åt honom & sen tog jag mitt täcke och gick o la mig på soffan. fick sova kanske 2 timmar innan jag skulle upp för att jobba. besviken och arg ställde jag på vägen och jajamensan, hade man gått ner sen igår? knappast. hade faktist gått upp lite, ändå åt jag knappt något igår . att jag tränade. Eftersom jag inte fick min normala sömn så blev det heller ingen normal viktnedgång. ville bara skrika och slå sönder något men kom till jobbet idag ändå med ett leénde.

& när jag kom hem så hade min kille stuckit iväg, lagat min favorit pasta, till sig själv, eftersom jag sagt att jag inte kommer att äta nå mat framöver, men han hade gjort stor laddning och det var mitt favvo recept. jag luktade mig till kryddorna och sen kunde jag verkligen inte hålla mig, vet inte hur längesen det var jag åt pasta. tog några tuggor som blev fler och fler. sen så fick jag springa på toaletten och spy upp både pastan och teskedarna keso som jag vräkt i mig.

Men kanske var det lika bra att det kom nu,idag & inte senare. nu vet jag iaf att det kommer dröja ett bra jävla tag tills nästa gång.

SÖNDAG, & det går bra nu. ligger på sängen nu med datan & en vatten flaska, klockan är snart 17 och jag har tagit en shake nyss samt 1 päron & en banan. och mina tabletter såklart. igår så var jag så sugen på allt där ett tag, satt på msn & snackade med min bästa vän, hon skulle baka kladdkaka. vi snackar alltid mat hon & jag, det är så jävla  underbart att snacka mat / gå runt i mat affärer och bara kolla på godiset och sen kunna gå ut igen med gott samvete, elr när man sitter på jobbet och bläddrar i alla tidningar efter alla mat recept.

jag har affären precis nedanför mig här, och som sagt jag var såå nära igår att gå ner. jag var bakis och ville ha allt, listan kan göras lång, framför allt,

 chips & dip
pepsi max
pizza
kebab
kladdkaka
choklad
surt godis

så jag satt över msn och snacka med min bästa vän o vela fram och tbx om jag skulle springa ner 2 trappor och köpa något, men jag höll mig. Dels för det är såklart inte värt den där jävla ångesten man får efteråt, sen om jag köper chips och dip som jag älskar så käkar jag bara lite chips, doppar 3-4 ggr sen så häller jag ut allt. onödiga pengar, sen så klart spyr jag ju ändå upp allt. Och sen så är det samma äckel gubbe som sitter i kassan varje dag, ska alltid ge en komplimanger och är sådär sliskig, tror han går på något också. varken jag elr min kille vill gå ner och handla själv. haha. ÄR VÄL TUR DET ÄNDÅ KANSKE?

min killes syrra kommer kommahit en sväng snart, hon skulle ta med sig kina mat tyckte jag att jag hörde, rester som familjen hade. vi får se hur det går, måste verkligen försöka vara skit stark nu. för oftast så sabbar man det jämt när man är på topp.

 Måste säga att det går riktigt jävla bra nu faktist. mina piller fungerar perfekt. höll mig till min meny igår, sen var jag på fest. käkade inget annat än det jag hade sagt. drack några öl, men det kom ju ut snart och så dansade jag hur mkt som helst. jag dansar alltid hur mycket som helst när jag är ute, det ska kännas i hela kroppen dagen efter. Och ja, idag är jag riktigt bra vän med vågen.

ska träffa min pappa om ett tag, ska skynda mig och ta 1 shake nu och en banan och ett litet päron, så  jag är mätt så han inte kan försöka lura i mig nå annat^^ föresten, så är dom kilorna som jag gick upp borta nu, känns underbart. och jag kollade faktist på korten, den där killen som påpekade hade faktist rätt, tog nya kort igår och det är fan stor skillnad. nu ska det bara fortsätta på rätt väg <3

UPPDATERING -  träffade min pappa som sagt en liten stund. sen så gick han hem och jag hade världens energi, och jag kunde inte gå hem heller, eftersom min pojkvän jobbade med en person hemma. så ja, jag tog en lång promenad, ensam. fast jag redan gått en sväng med pappa, så harvart ute på promenad 2 timmar kanske, skit skönt faktist, och jag har inte ätit ett skit på hela dagen än! druckit cola zero bara. klockan är 16:15 nu så det känns underbart. men ska väl ta frukten och shaken kanske senare, vid behov isåfall.

ONSDAG - jag är ett äckel. kände mig duktig ända fram till kl 17 ungefär. hade gått en lång promenad & vågen pekade neråt & jag hade inte ätit ett skit. drack enbart pepsi max. sen när jag kom hem så vet jag inte vad som hände. kände mig sjuk nästan och sen kom attacken, - som ett jävla BOMBNEDSLAG! ETT SLAG rakt i ansiktet. hallå, varna mig nästa gång va?

fast  innerst inne så visste jag att det skulle komma, men jag hade hoppats att jag skulle vara stark nog att kunna stå emot och jag vet PRECIS vad som utlöste det hela. Det har hänt en allvarlig sak med en av mina bästa vänner, och när jag mår dåligt så tröstar jag mig med - mat / föda. vad som helst. jag kan verkligen inte stoppa det  just då, annars kan jag hindra det men inte om det har hänt något sånt här, något peciellt. jag dövar smärtan med att hetsa, vilket jag får ångra efteråt då jag hänger över toan och pratar till mig själv , - vafan håller jag på mig? jag är helt jävla sjuk i huvudet ! tänk om folk visste..

nu har jag tagit  efe piller, 3 äppelcidervinäger piller / & 7 stycken laxerande. hoppas det sätter fart snart. har ni haft den där känslan av att ni lever ett dubbel liv? jag är alltid den som ska hjälpa alla andra, alltid så jävla positiv & glad. men tänk om folk visste hur mkt smärta jag går & bär på, vad jag brottas med varenda dag? min största fiende är delvis maten men det är jag själv också. jag är rädd för mig själv, när jag verkligen tappar kontrollen sådär över vad jag stoppar i munnen.

.. menjag är ingen sån som ger upp...

FÖRSTA INLÄGGET  i min blogg, var väl verkligen på tiden att jag fixade en,  vill ju inte skriva om mina äs i min andra vanliga blogg, där skriver jag i gåtor hela tiden och ingen fattar vad det egentligen handlar om, jag har nog alltid varit sån, sådär lite mystisk, jag har en miljon hemligheter som bara jag vet om, och jag trivs bra med det också! ska försöka skriva regelbundet här och inte ljuga med vad jag har stoppat i mig och så. kan kännas skönt när man ser själv hur mycket det är som har passerat genom min mun. Påsken var föresten underbar, min pojkvän var och är fortfarande utomlands så jag slapp hela den biten eftersom jag jobbade. fick lite panik där ett tag när min kille sa att jag var bjuden hem till hans föräldrar = en jävla tur att jag jobbade HELA påsken. veckan efter gick superbra också, åt mina piller som vanligt och drack min pepsi max som vanligt. hetsåt väl någon gång men det kom ju självklart upp såklart på en gång och massa laxer på det!

MEN.. nu kommer det,  det som jag egentligen  inte vill erkänna för mig själv. på torsdagen så skulle jag åkt till sthlm till min vän egentligen , skulle sitta modell för henne men så blev det inget så jag skulle åka på fredagen istället, så mina polare ville ut på torsdag kväll och självklart hängde jag med då, på tom mage, blev en hel del alkohol, gratis drinkar & sen efterfest, kom hem dagen efter runt 10 & skulle med tåget klockan 13. bakis skakis så åt jag allt som fanns hemma. blev panpizza och några ostbågar sen toaletten ( spy ) sen med fetaste ångesten hoppade jag på tåget till sthlm. ännu mera fest och utgång, ännu mera bakis mat. fyfan alltså för mig. jag som hade kämpat ner mig så jävla bra. så dom senaste dagarna har jag bara gått runt med en hel del ångest.

Idag var det första dagen på tävlingen också, jag ska verkligen lyckas. jag vet att jag kan. bara jag tar mina piller så funkar allt kanon. hunger ? mia? vad är det ? har föresten beställt nya piller också, klart det kostar endel, men det är ju självklart värt varenda öre. jag diskade lite här hemma nu idag när jag kom hem från jobbet. har mängder med pepsi max / cola zero / jul must light / cola light flaskor. jag tror jag är beroende. har desutom laxerat idag igen. tog lite mer den här gången. det är läskigt när man knappt vågar dricka funlight saft längre. vågen är min bästa vän , jag hatar den samtidigt som jag älskar den. kan inte leva utan den, precis som jag inte vet vem jag är utan mina äs. har levt med det så länge jag kan minnas..

ikväll ska jag träna hemma, hantlar och övningar. idag blev föresten intaget - några melon bitar & två jordgubbar & pepsi max. fick komentarer om att jag aldrig äter på jobbet men dom är så van nu med det så det är inga problem, känns så skönt ^^